Captives of Narrative: Scandinavian Museum Exhibits and Polar Ambitions
DOI:
https://doi.org/10.3384/cu.2000.1525.10239719Keywords:
Polar museums, polar history, narrative, nationalism, The Andrée Expedition 1897, The Fram Expedition 1893–96, Oslo, GrännaAbstract
This article compares the histories of two museums of polar exploration, both founded in the 1930s but based on well-known expeditions dating back to the decades around 1900. The first is the Fram Museum in Oslo, centered around the famous Norwegian polar ship, the second is the Andrée Museum in Gränna, combining accounts of the ill-fated balloon expedition with a polar centre reflecting more recent polar research activities.
The aim of the article is to analyze the relationship between museum and narrative. Museums are shapers of narrative but at the same time shaped by the narratives they relate. The article explores the symbolic and medialized dimensions of polar research, expressed in museums, as well as the way in which museums interrelate with national identities and self-images.
What does it mean to be a modern polar nation? And how is such an identity expressed in cultural terms? In which ways can museum institutions and exhibitions be used as means for such expressions? And how do “the grand narratives” of Sweden and Norway relate to the epic representations of polar activities, presented by the museums?
References
Andrée, Salomon August (1896): Rapport angående 1896 års svenska polarexpedition, Göteborg.
Andrée, Salomon August, Knut Frænkel, et al. (1930): Med Örnen mot polen: Andrées polarexpedition år 1897, Stockholm: Bonniers förlag.
”Andréefynden från Vitön i Stockholms vita konsthall” (1931): Svenska Dagbladet, 5 January 1931.
”Andréeminnet i centrum vid museiinvigningen” (1946): Gränna Tidning, 23 May 1946.
”Andréerum i Hembygdsgården” (1930): Grenna Nya Tidning, 24 October 1930.
”Andréerum i Tekniska museet” (1939): Svenska Dagbladet, 25 August 1930.
”Andrées vilja bör beaktas” (1930): Grenna Nya Tidning, 16 September 1930.
”Andréeutställningen slår rekord” (1931): Svenska Dagbladet, 11 January1931.
Arctander, August (1934): ”Skal Sjöfartsmuseet ofres på Frams alter?”, Dagbladet, 24 May 1934.
Arnesen, Odd (1942): ”Fram”: Hele Norges skute, Oslo: Jacob Dybwads Forlag.
Aronsson, Peter (2005): ”1905 - unionsupplösning att glömma eller att stoltsera med?”, Torbjörn Nilsson & Øystein Sørensen (eds), Goda grannar eller morska motståndare?: Sverige och Norge från 1814 till idag, Stockholm: Carlssons förlag, 216-248.
Aronsson, Peter (2008): “Comparing National Museums: Methodological Reflections”, Peter Aronsson & Andreas Nyblom (eds): Comparing: National Museums, Territories, Nation-building and Change: NaMu IV, Linköping: Linköping University Press, 5–20.
Aronsson, Peter (2010): “Explaining National Museums”, Simon Knell, Peter Aronsson & Arne Amundsen (eds): National Museum Studies from around the World, London: Routledge, 29–54.
Avango, Dag (2005): Sveagruvan: Svensk gruvhantering mellan industri, diplomati och geovetenskap 1910–1934, Stockholm: Jernkontoret.
Bal, Mieke (1994): “Telling Objects: A Narrative Perspective on Collecting”, John Elsner & Roger Cardinal (eds) The Cultures of Collecting, Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 97–115.
Bal, Mieke (1996): Double Exposures: The Subject of Cultural Analysis, New York: Routledge.
Borgen, Johan (1934): ”Döde minner – eller levende forskning?”, Dagbladet, 11 August 1934.
Bravo, Michael & Sverker Sörlin (eds) (2002): Narrating the Arctic: A Cultural History of Nordic Scientific Practices, Canton, Mass.: Science History Publications.
Christensen, Olav & Audhild Skoglund (eds) (1996): Nansen ved to århundreskifter, Oslo: Norsk folkemuseum, Aschehoug.
Dahle, Sissel (1999): ”Århundrets nordmann”, Aftenposten, 13 September 1999.
Drivenes, Einar-Arne & Harald Dag Jølle (eds) (2005): Norsk polarhistorie I–III, Oslo: Gyldendal.
Elvestad, Sven (1934): ”Skal Fram bli et monstrum?”, Tidens Tegen, 3 October 1934.
Eriksen, Anne (2005): Norsk polarhistorie II. Einar-Arne & Harald Dag Jølle (eds), Oslo: Gyldendal, 345–390.
Eriksen, Anne (2009): Museum: En kulturhistorie, Oslo: Pax Forlag.
Fram-Avisen (1935): Oslo: Fram kommittén (Norsk Sjøfartsmuseums arkiv).
”Fram-huset ferdig i november” (1934): Dagbladet, 12 August 1934.
Friedman, Robert Marc (2010): “Making the Aurora Norwegian: Science and Image in the Making of a Tradition”, Interdisciplinary Science Reviews, 35:1, 51–68.[Read this article]
”Från vaggan i Gränna till graven i polarisen” (1930): Grenna Nya Tidning, 19 September 1930.
”Grännasonen – nationalhjälten” (1930): Grenna Nya Tidning, 26 August 1930.
Huntford, Roland (1997): Nansen: The Explorer as Hero, London: Duckworth.
Huntford, Roland & Jan Christensen (1996): Fridtjof Nansen: Mennesket bak myten, Oslo: Aschehoug.
”Idag kommer Fram til Oslo for å trekkes på land” (1935): Aftenposten, 6 May 1935.
Joriksson, Håkan (2002): ”Andréemuseet 70 år”, Ett solvarv i Gränna, 10–15.
Joriksson, Håkan, Inger Ekengard & Ulla Rosengren (2000): ”Dårar och grevar på Grännamuseerna”, Jönköpings-Posten,3 August 2000.
”Kan Gränna mottaga ett Andréemuseum? – Hembygdsföreningen villig bygga stenhus för ändamålet” (1993): Grenna Nya Tidning, 2 September 1930.
Langset, Mona (1993): ”I polaromgivelser”, Aftenposten, 21 June 1993.
Larsson Haglund, Ingrid & Lennart Haglund (2000): ”Vi vill ha ett levande, spännande Grännamuseum – inte ett dödens hus präglat av en oansvarig persons dåraktiga handling”, Jönköpings-Posten, 25 July 2000.
Lidén, Svante (1999):”Århundradets svensk”, Aftonbladet, 31 December 1999.
Lundström, Sven (ed) (1991): Andréemuseet 1997: Framtiden för det förgångna, Gränna: Grännamuseerna.
Lundström, Sven (1991): ”En ny bild av Andrée – eller håller den gamla även i framtiden?”, Sven Lundström (ed): Andréemuseet 1997: Framtiden för det förgångna, Gränna: Grännamuseerna, 77–88.
Martinsson, Tyrone (2006): Nils Strindberg: En biografi om fotografen på Andrées polarexpedition, Lund: Historiska Media.
Martinsson, Tyrone (2003): Photographic Archaeology and Nils Strindberg’s Photographs from the Andrée Polar Expedition 1896–1897, London: Univ. of Westminster.
Moland, Tallak (1999): ”Konstruksjon av mandighet i det nordlige landskapet: Om Fridtjof Nansens polarferder ved århundreskiftet”, Anne Marie Berggren (ed): Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, Stockholm: Forskningsrådsnämnden, 213–221.
Nansen, Fridtjof (1897): Farthest North: Being the Record of a Voyage of Exploration of the Ship Fram 1893–96, London: Westminster.
Nansen, Fridtjof (1962): Eventyrlyst: Artikler og taler, Oslo: Aschehoug.
Nansen, Fridtjof (1905): Norway and the Union With Sweden, London.
Nilsson, Torbjörn & Øystein Sørensen (eds): Goda grannar eller morska motståndare?: Sverige och Norge från 1814 till idag, Stockholm: Carlssons förlag.
Pedersen, Ragnar (2003): ”Noen trekk av museenes historie i Norge frem til tidlig 1900-tall”, Arne Amundsen, Bjarne Rogan & Margarethe C. Stang (eds): Museer i fortid og nåtid: Essays i museumskunnskap, Oslo: Novus forlag.
Pettersson Kymmer, Peter (1993): ”Andréemuseet blir nytt polarcentrum”, Göteborgs-Posten, 28 March 1993.
Rasle (sign.) (1934): ”Det hellige skib”, Morgonbladet, 20 October 1934.
”Tillfällig utställning av fynden – Nordiska museets hall får disponeras – Andrée bör få museum” (1930): Svenska Dagbladet, 24 August 1930.
Robinson, Michael F. (2006): The Coldest Crucible: Arctic Exploration and American Culture, Chicago: University of Chicago Press.
Rydén, Per (2003): Den svenske Ikaros: Berättelserna om Andrée, Stockholm: Carlssons förlag.
Sejersted, Francis (2005): ”1905 i norsk historie: Minner og myter” Historisk tidsskrift (Oslo) 84:2, 229–238.
Sörlin, Sverker (1994): ”Svensk polarforskning före Polarforskningssekretariatet”, Susanne Eriksson (ed): Polarforskning och expeditioner: Polarforskningssekretariatet 1984–1994, Stockholm: Polarforskningssekretariatet, 7–17.
Sörlin, Sverker (1999): “The Burial of an Era: The Home-coming of Andrée as a National Event”, Urban Wråkberg (ed): The Centennial of S A Andrée’s North Pole Expedition: Proceedings of a Conference on S A Andrée and the Agenda for Social Science Research of the Polar Regions, Stockholm: Royal Swedish Academy of Science, 100–111.
Trondsen, Flemming (2009): ”Nasjonalskatt naer svidd av”, Aftenposten, 11 March 2009.
Törnvall, Gunilla (2002): Dokumenten från Vitön: En undersökning kring ett materials historia och framtid, Göteborg: Göteborgs univertsitet.
”Vitömuseet i Gränna” (1946): Svenska Dagbladet, 18 July 1946.
”Värdefulla bidrag till Andréerummet” (1930): Grenna Nya Tidning, 7 November 1930.
Wheeler, Barbara & Linda Young (2000) “Antarctica in Museums: The Mawson Collections in Australia”, Polar Record, 36: 198, 193–202. [Read this article]
Wråkberg, Urban (1998): ”Hundra år av historieskrivning kring S.A. Andrée och hans polarexpedition”, Ymer, 117, 60–79.
Wråkberg, Urban (1999): Vetenskapens vikingatåg: Perspektiv på svensk polarforskning 1860–1930, Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2010 Houltz
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.
Copyright for all manuscripts rests with the author(s). The editors reserve the right to edit manuscripts. Contributors are responsible for acquiring all permissions from the copyright owners for the use of quotations, illustrations, tables, etc. Each author must, before final publication fill, in a publishing agreement provided by LiU E-Press.
Since 2021 Culture Unbound uses a Creative Commons: Attribution license for new articles, which allows users to distribute the work and to reform or build upon it without the author's permission. Full reference to the author must be given. For older articles please see each article landing page.
